Tredje dagen med prov började inte särskilt bra. Målet var att gå upp 7:10 och vara på plats riktigt tidigt. Jag hade nämligen stött på ett problem och ville diskutera med lärarna. Olyckligtvis gick jag upp 7:40, men det tog jag igen genom att skynda ut på en kvart. Efter en koll på tiden konstaterade jag att jag skulle vara framme ca. 8:30, vilket skulle ge mig en halvtimmes marginal innan provet började. 
   Så kommmer jag ner i metron och får höra att trafiken är avstängd! Jag fick panik, visste inte vad jag skulle göra. Talarrösten bad alla resenärer använda sig av andra transportmedel. Men jag som är ganska ny i kvarteret (och staden) fick jättesvårt att bestämma mig för vad som var bästa sättet att komma till skolan.Tillslut tog jag en buss från metrostationen till närmsta tågstation, därifrån fick vänta på tåget till Montparnasse som gick 8:40. Tiden var knapp. Jag ville gråta, jag ville vända om och gå och lägga mig i min varma säng och ge upp tanken på Sorbonne. Men så kom tåget innan jag hann skrida till handling och då var det ju lika bra att hoppa på.
  Efter två byten på metron kom jag äntligen fram och då hade klockan passerat 9. Men jag var ju tvungen att kolla. Vilket var en himla tur, för tack vare mina långsamma provskrivar-kamrater så var folk fortfarande på väg in till provet, och dörrarna hade inte hunnit stängas. Jag fick komma in, och skriva provet.