När jag flyttade in hos Y, så var vi båda helt lediga i flera dagar. Det var sommar och livet var lätt, vi handlade, gick på stan och åt hemlagade middagar tillsammans. Men sedan skola och jobb satte igång i slutet av september känns det snarare som att vi lever paralella liv. 
  Han sover oftast när jag åker iväg till skolan även om jag börjar på eftermiddagen, och när jag kommer hem igen är han på jobbet. Om jag jobbar kommer jag ändå hem långt innan han efter sin arbetsdag. Och ibland måste jag gå och lägga mig tidigt för att jag har lektioner nästa morgon. Så då sover jag när han kommer hem. Oftast sätter han sig då och snackar lite med vår sambo (har jag nämnt att vi är 3 i lägenheten?).  Sedan väcker han mig när han kommer till sängs, men då är jag oftast så yrvaken att jag inte kan forma sammanhängande meningar.  Det är vårt gemensamma umgänge det.
  Y är den av oss som jobbar mest och är mest upptagen, men normalt sett är han ledig på onsdagar. Självfallet har mitt schema utvecklats till att jag då är i skolan 14 - 16 och jobbar 19 - 22. Så då har vi inte heller mycket tid att träffas.
  Lyckligtvis hade vi två dagar tillsammans precis innan jag åkte till Sverige den 10 januari. Det var helt fantastiskt, vi sov länge tillsammans, drack kaffe på uteserveringar och gick på vinterrean. Det kändes precis som i början av vår relation när jag åkte in till Paris medan barnen var i skolan för att träffa honom. 

  Idag trodde vi att vi skulle få kvällen tillsammans för han hade blivit lovad att få gå från jobbet vid 20. Men eftersom chefen är dåligt organiserad och lite sadistisk så ångrade han sig och Y ska nu jobba till midnatt. Jag kommer sitta hemma, söka lägenhet och måla naglarna. Så romantiskt var det. 

Efter nyår återgick jobbtempot väldigt snabbt till det normala. Nästan tomt på restaurangen med andra ord. Igår stod jag där i tre timmar utan särskilt mycket att göra. Min kvälls-manager sa åt mig att gå hem vid 22, men bad mig komma tillbaka till förmiddagspasset, idag alltså. Sedan sa han (trodde jag iaf) att jag inte behövde komma in de närmsta kvällarna framöver.
    Morgon-managern blev förvånad när han såg mig, och lät mig gå bara efter en timmes jobb eftersom det inte fanns något jobb att göra. Jag antog med andra ord att jag var helt ledig över helgen.
   Men nu ringde min morgon-manager precis efter att ha pratat med den andre, och tydligen hade jag missuppfattat allt. Jag ska komma in både för förmiddagen och kvällen under fredag lördag och söndag, men kan bli hemskickad när som.
   Lite ovärt egentligen för mig, men vad gör man?

Klockan 16:40 låg jag fortfarande i sängen, vaknade kl.14 när Y gick till jobbet efter att vi sovit i 10 timmar. Kanske vårat rekord. Kändes otroligt bra, eftersom vi båda sovit sjukt lite de senaste dagarna. Natten innan nyår var vi uppe sent och städade, sjukt dålig prioritering, haha! Ska aldrig mer städa innan Y kommer hem, för han bara hänger på och kommer på 100 fler saker vi borde rengöra.
   När detta inlägg publiceras är jag på jobbet och äter. Älskar att de föder mig där jag arbetar, speciellt eftersom våra kostnader här hemma minskar när man slipper laga middag på en hel månad.
  För det mesta ångrar jag mig när jag spenderar hela dagen i sängen såhär, men inte idag. Har bara varit uppe för att göra kaffe, sedan har jag kollat Supernanny på Youtube. Ringa banken och såntdär kan man ju göra en annan dag.

 

 

 

Det blev inget storslaget nyårsfirande den 31:e. Jag var på jobbet nästan hela dagen. Började kl.12, hade två timmars rast mellan kl.16 och kl.18 och jobbade vidare till kl.01. Det var inte jättemycket att göra för mig, det var mycket folk men å andra sidan stannade de länge så det blev inte så hektiskt i dörren. Dessutom hade jag en dörrvakt hos mig från kl.20. 
   Men var ändå jättenervös för jag var rädd att jag skulle släppa in för mycket folk så det inte skulle finnas platser kvar åt de som reserverat, systemet för reservationer är ganska värdelöst där jag jobbar. Dessutom hade min manager dragit en lång lista med saker att komma ihåg, och jag var osäker på om jag förstått rätt. Osäker som jag är, och rädd för att störa honom under årets stressigaste dag för alla i resturangbranschen, så bad jag inte om en extra förklarning utan körde på, osäker och med magont av nervositet.

   Lyckligtvis gick allt bra, stämningen var på topp hos alla under tolvslaget och alla ur personalen (och några kunder) gav mig kindpussar och lyckönskningar. Kanske den första gången då jag verkligen känt mig riktigt hemma bland mina kollegor. 

   Sedan inledde jag det nya året med att gräla med Y om banala saker, som vi alltid gör när vi är trötta, för att till sist försonas och komma överens om att inte ta upp det igen. Så det tänker jag inte göra heller, har insett på den senaste tiden att ånger inte leder någonstans. Jag ångrar inget, jag kan aldrig säga att jag kunde göra annorlunda, uppenbarligen kunde jag inte det. Då hade jag ju gjort det. Det enda vi kan göra är att förlåta och gå vidare. 
   2014 ska bli året då jag tar kontroll över mina tankar. 

När det kommer till lönen där jag jobbar är det hela ännu knepigare.

  Varje fredag mellan 16 och 17 måste de anställda komma till resturangen. Då får man ett kuvert med sedlar som motsvarar två veckors lön, med två veckors fördröjning. En gång i månaden får man sitt lönebesked, så det är inget skattefusk eller så med kontanterna, men beskedet är inte helt lättbegripligt. Jag fattar typ inget. Jag har bara hunnit få ett än så länge, och där stod det -12 euro. Ett negativt lönebesked?! Samtidigt låg det ca 400 euro i mina kuvert. 
   Tyvärr kan jag aldrig komma till löneutdelningen, för jag har haft lektioner på fredagseftermiddagarna. Men jag kom upp till konoret och hämtade en hel månads lön istället, chefen rökte cigarr och gav mig fyra kuvert samtidigt som han beställde bröd. Passade även på att skriva kontrakt(efter att redan ha jobbat en månad) och fick veta att jag får procent på den totala vinsten per kväll. Ingen fast timlön här inte. 
   Häromdagen kastade en av servitörerna 5 euro till mig, han tyckte det var läge att dela på dricksen. 

   Pengar kommer och går helt enkelt. 

När man ska hyra lägenhet är det inte bara att skriva under att man ska betala, i de flesta fallen vill hyresvärden även att man redan på visningen kan ge bevis på att man har en viss inkomst som ska räcka till att betala hyran med. Din senaste deklaration, ditt arbetskontrakt, dina senaste lönebesked, osv.

   Och även om man har det finns det hinder. Det är nämligen snarare regel än undantag att kräva av den som hyr att denne har en borgensman, på franska un garant, som kan betala om hyrestagaren av någon anledning inte kan det. För studenter förväntas föräldrarna spela denna roll, men för utländska studenter är det inte alltid som det duger. Utländska borgensmän anses inte vara bra borgensmän. 
   Jag ock Y är fortfarande utan borgensman, det är mestadels därför vi inte hittat en egen lägenhet ännu. Vänner till honom som sagt att de ställer upp har senare dragit sig ur. 
   Det finns dock folk som hyr ut sina lägenheter även utan borgensmän, främst på sidan leboncoin.fr. Den är som blocket.se ungefär.