Lyckades hitta en riktigt bra bar att förfesta i inför påskafton. Pili Pili, metro Parmentier. Liten och mysig, med blandad rockmusik, trevlig personal, lugnt område utan turister. Billiga goda drinkar. Perfa helt enkelt. Kommer bli stammisstället. Vill söka jobb där också. 

Goda nyheter!
Jag har nu förälskat mig lite i en lite billigare del av Paris, nämligen Boulevard de La Chapelle. I lördags var nämligen tanken att jag skulle åka dit för att prova på en kurs i Bollywood-dans som jag hittat. Tyvärr kom jag försent för tåget strula. Men jag gick ändå dit för att se hur jag ska gå nästa gång.
   Jag steg av på stationen Barbès - Rochechouart, tvåans linje. Stationen ligger ovan mark, på en viadukt. Under spåret hålls det marknad på lördagsmornarna! Fullt av araber överallt, precis som jag vill ha det haha! Alla ropade "Yalla yallla, halal halal! Inschalla hemdulleh!" Jag fick lust att ropa tillbaka "Bira bira bira!" för att se om någon skulle svara "Bärs bärs bärs!" Det var den typen av stämning.
   Jag skulle vilja bo där, i en av de gamla byggnaderna. Det är nära till turkiskt spa också, aldrig fel. Och självklart lockar det att bo bara en station från Butte de Montmartre, själva Montmartre-kullen alltså med Sacré-Coeur.
   Planerandet inför september fortsätter!

Dagarna är sig ganska lika nu, fast på det bra sättet. Men inget är direkt bloggvärdigt. Allt bara flyter, jag mår bra, känner mig tillfreds med det mesta. 
   Förberedelserna inför hösten är min största sysselsättning just nu. Imorgon ska jag ringa översättaren jag tänker anlita för att fråga om lite grejer. Jag behöver nämligen ha en godkänd översättare för mina betyg för att kunna ansöka till Sorbonne och kursen jag vill ta där. Har pysslat lite med budgeten också, har säkert missat massa utgifter. Och börjat fylla på önskelistan för min 20-årsdag(om 2 månader) med tråkiga saker som filofax och brandvarnare. Igår sökte jag massa jobb, hoppas få lite napp snart. Annars får jag nästan korta ner min Sverige-vistelse i sommar och sommarjobba i Paris för att få ihop pengarna. 

   Mycket av min tid går åt till "den där killen" fast det består av mest kaffedrickande och internskämt. 

Jag har en mapp på min dator som heter La nouvelle vie, det nya livet. Där samlar jag all info om hur jag måste gå till väga när jag ska flytta tillbaka i september. Herregud vad det är krångligt. Alla regler kring hemförsäkring osv, mobilabonnemang, budget... oh la la. 

   Och att hitta en passande lägenhet är inte lätt. Delvis för att vi ska vara två som bor tillsammans. Det hade varit lättare att hitta en lägenhet att bo ensam i, haha! För då kunde jag vara inneboende, inga problem. 
   Oerhört spänd ändå på att få bo i ett kallt rum utan toalett. Vilken dröm!

 

Jag tycker så synd om min lille H. Han vill alltid leka med sin bästis efter skolan men det är sällan det funkar. Ibland säger föräldrarna nej eller så har någon av pojkarna aktiviteter på eftermiddagen. Eller så säger bästisen nej. 
   I tisdags trodde jag att det var okej även om inte mamman svarade när vi ringde för att kolla. Så jag lät H åka med kompisen. Men på väg hem fick jag ett sms där det stod att han inte fick leka med kompisar, så det var bara att åka och hämta en ledsen och arg H. 
   Idag hade jag kollat med mamman under dagen och hade fått klartecken redan när jag kom fram till skolan. Men då ville inte bästisen leka. Så H blev ledsen igen, vilket jag förstår. Jag tycker så synd om honom. Men ingen kan ju tvinga barnen att leka med varandra. Vad ska man göra?

Jag fick precis bekräftat att mina fredagar i regel kommer inledas med sovmorgon framöver! Så gött. Det har varit litegrann så ett tag, men med alltför många undantag för att jag ska kunna räkna med det. 
   Hade helst åkt iväg till Paris ikväll och sovit där, men jag måste göra Popkollo-arbete imorgon och sover jag i Paris så sover jag alldeles för länge för att få något arbete gjort... Så ikväll blir det filmkväll ensam och lite städning bara. 

Idag var jag hemma hela dagen med L som visade lite sjukdomssymptom på morgonen men sedan var frisk som en nötkärna resten av dagen(?). I vilket fall kändes det som att tiden gick extremt långsamt hela dagen. Jag försökte sysselsätta oss med allt möjligt men inget räckte tillräckligt länge.
    Vi har lekt med trolldeg, målat naglarna, lagt pussel, åkt till Monoprix, lagat lunch tillsammans, hängt upp och ner i någon timme(hon),fått träningsvärk i armarna(jag) och bakat scones. Det sistnämnda var menat att bli hennes mellanmål innan vi skulle hämta H men på något sätt såg jag alldeles fel på klockan så mellanmålet blev en timme tidigt. Och dessutom ville hon inte smaka på vad hon bakat. 

   Jag är helt slut nu när klockan snart är 23 efter att varit ute i kylan i Paris ett tag. Och åkt tåget hem. Finns det något mer sövande än RER A?

Jag gjorde sämsta misstaget i söndags, jag spatserade långsamt genom 5:e arrondissemanget, vid Place Monge och Rue Mouffetard. Så nu har jag förälskat mig lite i det stället och vill bo där när jag flyttar till Paris i september, det ligger nära skolan och allt. Jag kunde kanske valt ett billigare ställe att bli kär i, typ 20:e. 

Mitt dygn är så omvänt så det är inte roligt(med mina mått i alla fall). Har inte somnat innan kl.3 någon gång den senaste veckan. Egentligen var väl tanken att försöka vända tillbaka dygnet under helgen lite för att underlätta inför arbetsveckan men så blev jag inbjuden att följa med och fira St Patrick's Day igår kväll. Inget speciellt firande, bara en klubb/bar som fixades av en kille jag känner till.
   För att försöka bli trött till ikväll ska jag nu bege mig på långpromenad. Det kanske hjälper. Och inget kaffe idag.

Fett minus med att vara ledig är att man spenderar mycket mer pengar, speciellt när man inte håller sig i huset. Man köper en Starbucks-kaffe där, en biobiljett där, tar en liten shoppingtur, köper middag, tar en glass, åker fram och tillbaka med engångsbiljetter. Ja, det bara flyger pengar och alla mina tågbiljetter är slut.
   Och för att göra saker och ting lite svårare så har jag ringt så mycket(speciellt till ett visst nummer som jag helt enkelt inte kan sluta ringa *fnissar som en liten flicka*) så idag fick jag reda på att min mobilräkning ligger på ca 37 euro denna månad. 10 euro betalar alltid familjen, men 27 euro får jag alltså betala själv.
   Normalt sett är detta inget problem, jag kan unna mig biobesök osv. annars. Men nu är mitt sikte inställt på en Bollywood-danskurs som kostar 150 euro, plus att jag måste ha ett läkarintyg(det behöver man för de flesta sporter och fysiska kurser i Frankrike) och eftersom jag inte har mina sjukförsäkringspapper helt i ordning så kommer det kosta mig bortåt 35 euro att gå till läkaren för att få det.

   Så kursen kostar mig ca 185 euro. Imorgon får jag 160 euro, två veckors lön(fast jag inte jobbat). Det blir till att lägga upp en plan.

Så glad och trött efter en perfekt dag som fick avsluta barnens skollov och mina två superveckor med mest bara roliga händelser och mycket vila. Vi bakade baguetter(som vi åt till soppa som H gillade!), lekte med modellera och gjorde exkursioner i trädgården. Även om det blev lite vardagsmässigt bråk så gör det inget. Jag tycker så mycket om dessa små barn. Kallar dem mina. Utan citationstecken. 

   Fast det är klart, när man har heldag en gång i veckan är det lättare att älska dem. 

Sent igår kväll fick jag sms från au pair-mamman där det stod att jag inte ska jobba förrän på fredag igen för barnen ska iväg med sin pappa. Två arbetsdagar på två veckor, inte fy skam. Fast det är lite synd att jag missar den där kvalitetstiden med barnen. Bäst att sätta ihop superschema för fredagen!

 

Jag har lärt mig massa mer eller mindre fula franska ord, sjukt användbart. Känner mig genast mycket mer som en äkta parisiska. Förutom de sedvanliga  merde och putain har jag även börjat slänga mig med flic, meuf, salope, trou de balle, nique ta mère och enculé. 
    Sedan finns det ett oerhört fult uttryck som nog är väldigt parisiskt. Bah oui, hein? Betyder Men ja, eller? Har alltså ingen ful innerbörd men låter fantastiskt fult. Bauiäöh. 

   Var sådär glad och rolig igårkväll när ett gäng fransmän kom fram till mig och Maria på vägen hem. Vi ville inte snacka med dem. Vi sa Bonne nuit för att slippa dem. De sa Parlez-vous français?. Jag svarade med Bah oui, hein? Bah nique ta mère, hein? Fast på ett vänskapligt sätt. Folk omkring skrattade. 

   Nej, nu ska jag me casser. Dra alltså. 

Jag hade en plan nu när jag är ensam med au pair-pappan i huset, jag tänkte vi kunde bli lite tightare. Jag brukar nämligen oftast redan sitta nere på mitt rum när han kommer hem om kvällarna så vi pratar sällan. Planen gick helt enkelt ut på att jag skulle uppehålla mig i köket ikväll så att vi skulle träffas när han kom hem. Jag lagade en stor lax-och spenatpaj till min middag och tänkte att han kunde äta av den när han kom hem istället för att behöva koka pasta(som han alltid gör). Men så råkade det bli så att jag satt i skypesamtal med underbara Elin just när han kom hem. Så jag sa bara hej till honom. 

   Och sedan ställde han sig och lagade pasta! Fastän min paj stod fullt synlig i köket! Så nej, jag fick inga kompis-poäng ikväll. 

 

 

   

 

I onsdags ville L åka till lekplatsen på morgonen. Och eftersom jag tycker tiden går snabbare när vi har något att göra gick jag med på det. Lekplatsen ligger bara ca 15 minuters promenad från huset men med L tog det lite längre tid. Hon skulle nämligen cykla dit på sin stora cykel, med trampor och stödhjul. Men stödhjul funkar inte så bra på ojämn terräng vilket resulterade i att jag puttade henne halva vägen. Och hon blev så väldigt distraherad av allt som fanns att titta på att hon flera gånger var på väg att styra rakt in i buskar, träd och trafikerade gator. Men hon såg otroligt stolt ut hela tiden, och jag var noga med att uppmuntra henne då vi inte haft tid det senaste att göra sådana här utflykter.

   Hon ledde allvarsamt cykeln över övergångsställen och stannade direkt när hon blev tillsagd, vi gjorde några test(som på körskola) när vi var på en lugn gata. Parken var nästan helt tom så när som på några joggare. Vi stannade ca 40 minuter,åkte rutschkana, gungade och åt russin. Sedan kom hon på att hon var kall(och blöt) och vi påbörjade den långa promenaden hem. Jag med cykeln i ena handen och en gråtande L i andra. Hon grät hela vägen och ville inte cykla mer.

   När vi kom hem muntrade jag upp henne med att rita ett cykel-körkort för att hon varit så duktig och följt reglerna. Vi kommer nog gå till lekplatsen igen, men förhoppningsvis när det är varmare.

Nu har jag lämnat av barnen hos sin mamma i La Défense, de sitter nog på flygplatsen redan för ikväll åker de till Sverige och kommer inte hem förrän nästa söndag! Därmed är jag ledig en vecka och det ska bli så skönt! Jag behöver ladda om. Även helgerna kan kännas lite stressiga ibland eftersom man så gärna vill utnyttja tiden. 

   Dock stannar pappan hemma under veckan då han har jobb att göra, så det blir inga rave-fester den här gången heller. Hittills har jag inte direkt kommit på något speciellt jag ska göra under veckan, mest söka jobb och ordna för framtiden tror jag. Kanske reka lite inför min familjs besök. Bara två månader kvar idag!

   Ett tag var planen att åka norrut i Frankrike med min parisare till hans syster men av olika anledningar ser det inte ut att bli av. Lite tråkigt faktiskt, men inte mycket att göra åt.