Det är ju inte utan att man saknar mammas stug-paradis hemma i Sverige när man själv bor i en etta på 21 kvadrat utan gård/gräs/liv. Speciellt på morgonen kan jag sakna att sitta på altanen, med en tidning hämtad längre bort på grusvägen, mammas kok-kaffe i en stor mugg, fågelkvitter.... Åh så mysigt! 
  Jag får nöja mig med lite bilder från min hemma-semester i maj/juni, sittandes intill mina plantor i mitt öppna fönster.