Au chomage

Au chomage betyder arbetslös. Vilket jag är. Och skolan börjar inte förrän 23:e september(om jag kommer in, vill säga). Så jag har inte så mycket att göra om dagarna egentligen. Hittills har de flesta dagar sett ut på följande vis. Jag och Y vaknar vid 12, jag får putta honom ur sängen och han skyndar sig till jobbet. Mannen äter aldrig frukost, möjligtvis surplar han i sig en portion vaniljkräm.
   Jag ligger kvar i sängen ett tag, kollar kanske lite facebook och mejl innan jag tar mig upp och skrapar ihop något ätbart till frukost. Jag har köpt grovt tyskt vollkornsbrot vilket är ett skönt inslag i en för övrig fiberfattig diet. Vid 15 brukar jag komma ut ur huset och då gör jag kanske något litet ärende innan jag väljer vart jag ska åka för att dricka min café allongé. Översättningen på det är förlängd kaffe, alltså helt enkelt en kopp kaffe med svenska mått.    Sedan sitter jag på cafét i några timmar, dricker mitt kaffe, lyssnar på folk och kämpar mig igenom Le Monde,en fransk dagstidning av vilken jag hittills köpt två exemplar som jag är långt ifrån att bli färdig med. Ca 3 sidor kan jag läsa innnan hjärnan behöver en paus. 
   Då åker jag hem, anländer mellan 18 och 19 och lagar mig lite mat. Efter detta, runt 21 har jag hittills gett mig ut och letat jobb. Nätterna är fortfarande helt okej temperaturmässigt. Hur länge jag stannar ute och söker jobb beror lite på hur bra det går och vilka ställen jag betar av. Men jag brukar vara hemma igen mellan 23 och midnatt och då är även vår coloc hemma, Y's barndomsvän från Alger som bor i köket. Det brukar vara dags för mig att äta igen och sedan börjar väntan på Y som anländer någon gång efter midnatt. 
   Det funkar helt okej att leva såhär, men jag saknar att ha ett jobb och jag längtar verkligen efter att sätta mig i skolbänken igen. Hellre 45 timmars arbetsvecka än ständig semester. 

Tankar


Dela dina tankar