Vill ju bara krama om!

Jag möttes av en alldeles hjärtekrossande syn igår. H kom ut ur skolan med tårar rinnande ner för kinderna. Jag ville bara ta honom i famnen, men jag vågade inte. Vi har inte den sortens relation.
    I vilket fall var han ledsen för att han hade öroninflammation. Han hade så ont och grät jättelänge innan han till slut blev så trött att han bara satt tyst i bilen.
   Självklart hade någon glömt att sätta tillbaka L's bilbarnstol i baksätet på bilen jag kör, så innan vi kunde hämta henne var jag tvungen att köra hem och hämta stolen. Blir så irreterad ibland på att den här familjen är så slarvig. Framför allt för H's skull den här gången.
   När vi äntligen kom hem gjorde jag kuckelimuck-medicin på mandlar, russin och lite naturgodis. L spelade teater och klagade över krämpor både här och där. Mamman ringde och sa att hon var på väg hem för H's skull. Jag kokade lite varm choklad til barnen och H fick vila på soffan. Jag ville bara krama den lille stackaren. Usch och fy!

Tankar


Dela dina tankar