Snökaos säger fransmännen, ynkligt säger alla svenska au pairerna i kör.

   Måndagen inleddes med att alla bussar i Le Vésinet och även H's skola bestämde sig för att ställa in sina aktiviteter. Därmed blev jag hemma ännu en heldag med båda barnen(för tydligen finns det ingen mening med att L går på maternelle om jag är hemma?).
   Jag klagar mycket på mina heldagar, vilket kanske är själviskt då jag faktiskt får extra lön för det, men det är slitsamt att inte få någon ensam tid på dagen och liksom måste vara fit for fight från kl. 7:30 till 19:30. Annars har jag ju lite paus däremellan då jag kan vila, fräscha upp mig och äta i lugn och ro. 
   Dagen förflöt ganska smidigt egentligen, fram tills eftermiddagen då jag fick för mig att jag skulle vara super au pair/magisk ande och uppfylla två önskningar samtidigt. L ville baka muffins, H ville sy en väska på symaskin. Inget av barnen kunde klara särskilt mycket av sina projekt själva, så jag sprang mellan köket och matsalen(som förvandlades till syrum) och nålade, knäckte ägg, sprättade, mätte mjöl, spolade undertråd och övervakade användandet av elvispen. Med tung fransk hihop som dunkade så huset skälvde. När jag kastade en blick på klockan insåg jag att det var hög tid att börja steka pannkakor till middag. 

   Jag skulle köra ett sista varv med elvispen och tyckte inte riktigt smeten höll måttet. Det visade sig att L hällt i  en halvliter vatten i smeten. Vilket gjorde att muffinsen mer eller mindre kokade i ugnen och blev små stenhårda flottiga puckar. Väskan färdigställdes aldrig.